
När man ska sammanfatta andras arbete, t.ex. en metod, en teknik, en teori, etc., så är det viktigt att göra det från sitt eget perspektiv och inte oreflekterat sammanfatta vad någon annan skrivit. Du måste själv begripa och förstå det du skriver, även om du återger någon annans ide. Exempel:
Communities refererar till informiteten och personalbasen av många relationer som är typisk för CoP.
Vad betyder detta? Det låter som att en orignaltext, som kanske inte är begriplig för någon (!), återges oreflekterat. Försök träng in i vad författaren egentligen menar, och förklara med egna ord. Tänk dig att du ska förklara för en kursare. Om du inte alls förstår vad författaren menar, hoppa då över att beskriva det alls. Om du tycker att det är väldigt viktigt att ett begrepp skall nämnas, t.ex. "Communities" ovan, men det är helt oklart för dig vad det innebär, skriv då hellre något i stil med att "Ett annat centralt begrepp för CoP är communities, men det är dock oklart vad författaren menar med detta.".
När man påstår någonting av abstrakt natur bör man ge något exempel som vägledning till läsaren. Om man inte gör det kommer läsaren att undra över vad man menar och i värsta fall bli irriterad och ointresserad för att texten är oklar. Exempel:
De individuella rollerna gynnar bara individen. De bidrar inte till det gemensamma målet inom arbetsgruppen.
Vad kan detta vara frågan om? Här bör man ge exempel på någon eller några individuella roller där det tydligt framgår att de inte bidrar till arbetsgruppen.
Undvik onödiga förkortningar. De gör texten svårläst.
Om du tycker att du behöver ha med en förkortning, se till att förklara den första gången den används. Exempel:
In this paper we will discuss data-flow applications of attribute grammars (AGs). Most AG systems support ...
Referenser måste vara tillräckligt precisa. Exempel på oprecis referens:
Agile Model Driven Development - Scott W. Ambler 2007
Här undrar man om detta är en bok, en artikel, en website, eller vad. Eventuellt är det följande bok som avses:
Scott Ambler. The Object Primer: Agile Model-Driven Development with UML 2.0, Cambridge University Press, 2004
Om en artikel finns i en tidskrift, konferens eller liknande, ge då dessa uppgifter i referenslistan. Då framgår kvaliteten på referensen tydligt. Man ska i dessa fall inte ange webb-adressen, även om man hittar artikeln någonstans på internet. Webb-adresser ändras ofta och det är bättre att en intresserad läsare googlar fram artikeln baserat på informationen i referensen. Skriv till exempel inte så här:
Ron Jungalwalla. Transforming Groups into Teams. http://www.tms.com.au/tms12-3c.html
Efter lite sökande hittar man att ovanstående artikel är publicerad i ett tidskriftsmagasin, och den bör istället refereras så här:
Ron Jungalwalla. Transforming groups into teams, Executive Excellence, Vol. 17 No.2, pp.23-8. 2000.
Om du kör LaTeX/BibTeX kan du enkelt få in referenser genom att leta reda på en bibtex-beskrivning av den. T.ex.
Vilken referens skall man ta om man har flera att välja mellan? Några riktlinjer:
Ett abstract får inte innehålla några referenser. Ofta visas abstracts separat från texten, t.ex. i en översikt av ett tidskriftsnummer, och där finns inte referenslistan med. Av samma anledning skall abstract inte innehålla några fotnoter.
Om du använder samma exempel som en annan författare tagit fram, så skall du referera till detta. Det gäller också om du modifierat exemplet en aning. Du kan då skriva något i stil med.
This example is based on a similar one in [17].
Man får inte kopiera figurer från websidor och artiklar utan att be författaren om lov. Och i så fall skall man skriva i bildtexten varifrån figuren kommer och att man har fått tillstånd att ha med den i sin egen text.
Oftast är det enklare och bättre att rita en egen figur där man tar med så mycket detaljer som är relevant för den egna texten.
Sidnummer gör det lättare för en granskare att förklara för dig vilken sida en kommentar hänför sig till. Till exempel kan granskaren skriva
- p5, l20. Vad är en "stakeholder"? Det hade varit bra med en förklaring av begreppet, eller en enklare term.
Detta betyder att "stakeholder" används på sidan 5, rad 20.
En text helt utan styckenumrering är svår att hitta i. Använd därför styckenumrering. Två nivåer är lagom för en artikel på 10-20 sidor. För en kortare artikel kan det räcka med en nivå. I en bok kan man använda tre nivåer. Tycker man att man måste ha fler nivåer bör dessa inte numreras. Annars blir det för plottrigt och svårt att orientera sig i av den anledningen. Abstract, acknowledgments och referenslistan skall inte ingå i styckenumreringen.
Tänk bort rubriker när du skriver texten. Många läsare hoppar över rubrikerna vid läsningen. Rubrikerna är naturligtvis mycket viktiga, men deras funktion är mer att hjälpa läsaren hitta runt i texten än att vara en del av själva texten. Skriv exempelvis inte så här:
3.4.2 Fas 4: Krav på lösningsfasen
Om konflikten hamnar i den här fasen ...
Läsaren som hoppar över rubriken blir då förvirrad och undrar vilken fas texten syftar på.
Page Manager: Peter Möller
Webmaster: webmaster@lth.se
Last updated: 2010-02-09