lu.se

Datavetenskap

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Mjukvaruforskare smakar egen medicin vid utvärdering av 10-årigt EASE-program

2018-10-30

EASE Tema E diskussion och uppdaterar tidslinjerna under den retrospektiva utvärderingen. Foto: Julia Schön

Under hösten avslutas det 10-åriga forskningsprojektet Embedded Applications Software Engineering (EASE). Den 16 oktober träffades forskare och de medarbetare från industriparterna som varit aktiva i projektet för att utvärdera arbetet och försöka dokumentera vilka av de många forskningsresultaten som varit viktigast.

Metoden för utvärderingen, evidens baserad tidslinje retrospektiv, är just ett av projektets forskningsresultat som forskats fram av universitetslektor Elizabeth Bjarnason vid institutionen för datavetenskap vid LTH.

– Metoden utvecklades initialt för att utvärdera projekt för programvaruutveckling på partnerföretag som Sony och Axis, men på det här sätt fick vi själva känna på den, säger Elizabeth Bjarnason

– Dessutom har det varit mycket intressant att anpassa och testa metoden för en annan typ av projekt nämligen ett forskningsprojekt och där utvärdera samarbetet mellan olika organisationer snarare än mellan ingenjörer i ett projekt som utvecklar inbyggda system, fortsätter Elizabeth.

Konkreta tidslinjer stimulerar minnet och kreativiteten

Man kan säga att utvärderingsmetoden är en form av workshop som kretsar kring en förberedd och utskriven tidslinje för projektets historik. I det här fallet utvärderades tre av EASE olika temaområden, som forskat tillsammans mellan fyra och nio år.

Varje temagrupp fick varsitt pappersark stort som ett konferensbord. På arken fanns fyra parallella tidslinjer med konkreta faktauppgifter från projektet man skulle utvärdera. Rubriker för de fyra tidslinjerna projektdeltagare, möten och beslut, företagens behov och konkreta resultat. Tidslinjerna var baserade på kända data från respektive projekt. Många faktauppgifter var markerade på tidslinjen från början som underlag för att stimulera både minnet och diskussionerna. 

Instruktionen till varje grupp var sedan att fylla på tidslinjerna med fler detaljer samt försöka dra slutsatser om samband mellan olika händelser och utfall. Till hands fanns även en whiteboard där viktiga tankar som kom upp under diskussionen skulle skrivas ned under de olika rubrikerna; Fungerade bra, skulle gjort annorlunda, för vidare diskussion och nya idéer för forskning.

Sessionen höll på i drygt två timmar. Grupperna varierade i storlek mellan 4–10 personer och tog sig an metoden på lite olika sätt. Tema A valde att fokusera på en tidslinje i taget, för att sedan diskutera samband och resultat. Medan Tema B och E diskuterade alla tidslinjer parallellt. 

Den goda överblick som tidslinjerna gav deltagarna resulterade i en dynamisk diskussion om det långa projektet. Delprojekt kunde enkelt kopplas ihop med deltagare, händelser med delprojekt, och så vidare. Detta samtidigt som whiteboardtavlorna utgjorde ett bra stöd för att dokumentera de tankar som dök upp i samband med kartläggningen. Dessutom kunde deltagarna fylla på de halvtomma tidslinjerna med färgglada postit-lappar – och whiteboardtavlorna täcktes av minnesanteckningar och nyvunna insikter. 

Efter lunchen redovisade de olika grupperna sina nyvunna insikter för de övriga grupperna.

Vad man kom fram till
– Det finns två svar på den frågan. För mig som varit med om att utveckla själva metoden och testat den på andra, var det spännande att se andra använda den och själv sitta med som en deltagare. Det mänskliga minnet är ju begränsat och tenderar att vara subjektivt. Man har stor hjälp av översikten och de konkreta faktauppgifter som tidslinjerna ger, som t. ex. under vilka perioder olika individer har deltagit och ordningen för olika händelser runt och i projektet. De förberedda tidslinjerna påminner deltagarna om kända fakta och triggar tankar och diskussioner om relaterade händelser, säger Elizabeth.
– Det långsiktiga svaret är att vi för varje tema ska sammanställa resultaten från whiteboardtavlorna och de detaljer och orsakssamband som grupperna lade till på själva tidslinjerna. Till stöd har vi dessutom tio timmar film att gå igenom. Det kommer att ta ett tag, fortsätter hon. Vi hoppas på en sammanställning frampå vårkanten.

Per Runeson, professor i programvarusystem vid institutionen för datavetenskap har haft rollen som forskningsdirektör för EASE berättar att LTH och Blekinge Tekniska Högskola tillsammans med företag som Sony, Axis och Ericsson har omsatt 100 miljoner kronor under de tio år som EASE-projektet verkat. 

– Under de tio åren har EASE resulterat i både tekniska innovationer och nya arbetsmetoder. Den retrospektiva analysen är en av dem. Dessutom har ny kunskap rört sig i båda riktningarna mellan företagen och universiteten – men även företagen sinsemellan. Vi kan också se en positiv inverkan på innehållet på de utbildningar vi ger våra studenter, kommenterar han.

– Dessutom har EASE producerat drygt 200 vetenskapliga publikationer som stärker våra positioner i akademiska rankingar. Men syftet med den här delen av utvärderingen är framför allt att hjälpa oss akademiker och våra partners i företagen att synliggöra och bli ännu bättre på industri-akademisk samverkan som sådan, avslutar Per Runeson.

Text: 
Malin Muhr
Julia Schön
Jonas Wisbrant

Foto: Julia Schön